Lär känna våra pedagoger

Lär känna våra pedagoger och lärare lite bättre! Här får du veta mer om deras drivkrafter och hur de arbetar för att göra undervisningen intressant och utmanande.

Sofie Dahlin Hartler – Pedagog på förskolan

Hur jobbar ni med att skapa trygghet och struktur i förskolan?

Hos oss har det alltid varit viktigt att vi ser oss som en enad förskola, även om vi har två avdelningar med cirka 30 barn på varje. Vi vill att alla vårdnadshavare ska känna sig trygga med all personal, oavsett vilken avdelning vi arbetar på. Det nära samarbetet mellan oss kollegor lägger grunden för att barnen ska känna trygghet. När barnen ser att vi trivs tillsammans och har ett gott klimat kollegor emellan tror vi att det avspeglas i barngruppen. Vi har gemensamma planeringstillfällen i olika konstellationer för att stärka samarbetet och säkerställa att vi arbetar mot samma mål.

Vad är det bästa med att jobba inom förskolan på Noblaskolan?

Vi på Arrie förskola är fortfarande relativt nya inom Noblaskolan och befinner oss i en inkörningsperiod innan allt faller på plats. Det jag uppskattar är att alla dokument, till exempel SKA, är tydliga och lätta att följa, samt att de har en bra struktur. Jag värdesätter också det stöd som finns via medarbetarwebben – det är enkelt att hitta rätt och få den hjälp man behöver.

Vad i vår undervisning eller skolkultur är du extra stolt över och som fler borde få veta om?

Vi är stolta över vår skolkultur som präglas av både ett tillåtande klimat och höga ambitioner. För oss är det viktigt att alla får lov att vara sig själva, både barn och vuxna. När någon kommer med en tanke, känsla eller idé så lyssnar vi och värdesätter dem. Lärandet blir meningsfullt när det integreras i vardagliga situationer, lekar och projekt. Vi är för nyfikenhet, kreativitet och uppmuntrar modet till att testa nya saker, allt från att smaka en ny maträtt till att leka en ny lek eller stå inför gruppen och berätta något. Misstag är något som är naturligt och måste få begås för att utveckling och lärande ska ske. Vi vill att barn ska våga fråga, testa, misslyckas och utmana sig själva och vi är där för att stötta dem!

Emily Hansson – Lärare på lågstadiet

Vad är mest givande med att undervisa i lågstadiet, och vad önskar du att varje elev tar med sig från dina lektioner?

Många saker är väldigt givande med att undervisa i lågstadiet. De minsta skolbarnen har så mycket nyfikenhet, glädje och vilja att lära. Vi som undervisar dem har möjlighet att kunna påverka deras första upplevelser och känslor inför skolan; att skolan är kul, att alla är välkomna och att vi lär oss tillsammans. Vi kan från grunden arbeta med att få en trygg och sammansvetsad grupp genom att lära känna varandra på många olika sätt. Vi leker, diskuterar, dramatiserar och sjunger - aktiviteter som skapar ett tillåtande klimat med högt i tak och förståelse för varandras olikheter.

Vad hoppas du att eleverna minns från dina lektioner efter att de slutat?

Jag hoppas att eleverna minns att det fanns utrymme för spontanitet, kreativitet och humor - att vi haft väldigt roligt tillsammans. Jag hoppas också de kommer minnas sånger, danser och rörelsepauser som varit en stor del av vår gruppkultur. Sist men inte minst hoppas jag de minns alla lärofyllda diskussioner och samarbeten då vi ofta arbetar kooperativt.

Vad betyder akademisk ambition för dig som lärare?

För mig betyder det att vilja lära ur ett helhetsperspektiv; att förstå samband, göra kopplingar till vår vardag och omvärld. Inte att studera glosor eller begrepp inför ett test, utan att förstå hur saker och ting är sammanlänkade. Jag tänker också att det handlar om att vilja lära mer, bli bättre på det vi redan kan, samt att vara hungrig på nya kunskaper.

Vad i vår undervisning eller skolkultur är du extra stolt över och som fler borde få veta om?

Jag är stolt över att vi redan när klassrummen öppnas på morgonen är glada att se varandra, att både elever och lärare hälsar på varandra med ett leende och en känsla av att vi är glada att ses igen. Vi börjar ett par dagar i veckan med ”morgonröris” ute på skolgården. Det ger oss en vi-känsla och gemensam glädje. Våra elever har rastkompisar på en av rasterna varje dag. De paras ihop två och två och leker med varandra i minst 15 minuter. Det har bidragit till att alla i klasserna känner en tillhörighet, kan leka i många olika konstellationer och känner varandra väl. Jag är stolt över att vi är lösningsorienterade, att vi alltid försöker skapa de bästa förutsättningarna för eleverna att lyckas och trivas. Alla skolans elever är våra elever och vi ställer upp för varandra när det behövs. 

Lotta Wilander – Lärare på högstadiet

Hur arbetar du med höga förväntningar utan att skapa stress för eleverna?

Jag jobbar mycket med positiv förstärkning – att lyfta fram det som fungerar och ge eleverna tydliga bevis på att de utvecklas. Jag visar dem ständigt deras framsteg så att de själva kan se hur långt de har kommit. Det stärker både självförtroendet och motivationen. I klassrummet pratar jag ofta i ett "vi-perspektiv", särskilt i utmanande situationer. Det skapar en känsla av gemenskap och gör att ingen känner sig ensam i sina svårigheter. När vi sedan utvärderar och reflekterar över det arbete som gjorts växlar jag till ett "du-perspektiv" – för att tydligt visa varje elev deras personliga utveckling och framsteg. Det blir ett sätt att säga: "Titta, det här har du klarat av!"

Vad är det bästa med att jobba som högstadielärare?

Det är en fantastisk upplevelse att få följa elevernas resa – från barn till unga vuxna. Att se hur de växer, utvecklas och steg för steg blir trygga i sig själva och formar sin egen identitet. Att få vara en del av den processen, att få bidra och följa med på vägen, är både inspirerande och meningsfullt.

Hur brukar du skapa engagemang i klassrummet när eleverna tycker att ett ämne är svårt eller tråkigt?

Alla lär på olika sätt, och det är något jag verkligen försöker ta tillvara på i undervisningen. Därför delar jag gärna upp lektionerna i olika moment – för att skapa variation och ge varje elev chansen att hitta sitt sätt att förstå och ta till sig innehållet. Jag använder ofta kooperativa övningar där eleverna får samarbeta och lära av varandra. Det skapar inte bara en bättre förståelse, utan också en positiv stämning i klassrummet – de har kul samtidigt som de lär.
När vi arbetar med svårare NO-ämnen försöker jag alltid koppla innehållet till sådant som känns relevant för eleverna själva – deras intressen, erfarenheter och vardag. Då blir ämnet mer levande och begripligt. För mig är det viktigt att klassrummet är just det – levande. En plats där eleverna är aktiva, delaktiga och får resonera, tänka högt och växa tillsammans.

Vad i vår undervisning eller skolkultur är du extra stolt över och som fler borde få veta om?

På vår skola finns en genuin omsorg om varje elev – oavsett årskurs eller vem som är deras mentor. Den här inkluderande kulturen genomsyrar hela verksamheten och märks tydligt i vardagen. På skolgården, i korridorerna – överallt ser man hur eleverna känner sig trygga i att vända sig till vilken vuxen som helst för stöd eller hjälp. Jag är stolt över att vara en del av en skola med en så positiv anda där engagemanget är tydligt i både hjärta och handling. Här stöttar vi varandra – kollegor emellan – och strävar tillsammans mot samma mål: att ge våra elever de bästa möjliga förutsättningarna.
Vi vet att en stark skolkultur lägger grunden för en undervisning som både engagerar och utmanar. Undervisningen hos oss är välstrukturerad och trygg. Eleverna känner igen arbetssätten eftersom det finns en tydlig röd tråd från förskoleklass hela vägen upp till årskurs 9. Samtidigt är vi nyfikna och framåtblickande. Vi tar in nya pedagogiska rön och vågar testa nya arbetssätt, alltid med syftet att underlätta lärandet och öka chanserna för varje elev att lyckas.